Här finns vi

Storgatan 26 B, Nässjö

Ring oss

0380-600 925

Skicka ett e-post

info@dinskogsbyra.se

Generationsväxling

Ägarbyte kan vara allt från försäljning till arv men oftast menar vi generationsskifte. Generationsskifte eller generationssväxling innebär normalt överlåtelse av gården till barn, barnbarn eller möjligen till annan nära släkting medan den ägande generationen fortfarande själva kan bestämma hur de vill göra överlåtelsen. 
Man behåller skogsgården inom familjen, oftast finns många känslor förknippade med gården som kanske har ägts av familjen i många generationer. 
Skiftet kan sägas vara ett ”förtida arvsskifte” av gården. Den äldre generationen kan vara med och bestämma hur överlåtelsen går till och till vem den överlåts. Fördelen med generationsskiftet är att när det en gång är dags för det riktiga arvsskiftet är frågor kring gården utredda i lugn och ro och kommer inte som någon överraskning och man slipper den osämja som annars kan uppstå.
Vi eftersträvar att ett generationsskifte skall vara så rättvist som möjligt. Därför diskuterar man oftast om hur stor kompensation resterande barn eller motsvarande ska erhålla efter att den äldre generationen bestämt hur stor ersättning den vill ha för att överlåta gården. De flesta i den överlåtande generationen är alldeles för blygsamma när de har önskemål om sin egen ersättning. Vi tycker att föräldragenerationen kan vara värd en rejäl slant efter ett långt innehav och mycket arbete för att förkovra gården. 
Överlåtelsen kan ske som gåva eller köp eller en kombination därav. Vilket man väljer beror på bla. hur stort skogsinnehavet är, hur överlåtarnas deklaration och skattesits ser ut, hur stor ersättningen till den överlåtande generationen skall vara, hur stor kompensationen skall vara mm. I en gåva kan man överföra sparad räntefördelning, om det finns, till mottagande generationen, vid ett köp kan man beräkna och nyttja ett skogsavdragsutrymme. 

 

Samägandeupplösning

Gemensamt ägande av skogsfastigheter gör ibland att brukandet blir lidande pga att delägarna har olika intresse, uppfattning eller kunskap om hur gården ska skötas. 
Många samäganden skapades vid generationsskiften 1980 och 1990 då fastigheterna överläts till familjens barn inför rejäla taxeringsvärdehöjningar som då innebar högre arvs- eller gåvoskatt. Alla överlåtelser kanske inte var så övertänkta utan det var ett sätt att spara eventuellt kommande skatt, ju fler barn man överlät gården till, desto lägre blev den totala gåvoskatten. 
Många av dessa gårdar ägs idag av de sk 40-talisterna som numera är pensionärer. En del är väldigt aktiva och lägger ner mycket arbete på gården, andra är inte lika aktiva utan kanske besöker gården någon gång på per år. 
 
Ju fler delägare, desto svårare att komma överens om vad som ska göras på gården, även om det finns många goda undantag på motsatsen. Ett sätt att komma en bit på vägen är att utse en sk ställföreträdare. En ställföreträdare utses av delägarna genom majoritetsbeslut, det kan vara en av delägarna eller en helt utomstående person. Ställföreträdaren kan ta beslut om allt på gården förutom försäljning och inteckning av den, ställföreträdaren ska verka utifrån delägarnas önskemål. Vi i branschen försöker numera att undvika samäganden och att de syskon som inte blir delägare i gården kompenseras ekonomiskt istället.
  
En del löser problemet temporärt med att i sin tur överlåta sin andel av gården i ett generationsskifte till barnen med ännu fler delägare som resultat. 
 
Hur gör man då för att förändra ett samägande av fastighet. 
 
Finns det en eller flera delägare eller delägares barn som är intresserade av att ta över gården? Om det gör det bör man låta göra en marknadsvärdering och en beräkning av den skatt som skulle uppstå vid en försäljning för att se vilket skattefritt värde gården representerar. Därefter bör man sätta sig ned, gärna med en kunnig rådgivare, där var och en får berätta vilka önskemål om gården. Sen kan man diskutera olika lösningar för den eller de som tar över gården respektive de som släpper sitt innehav i gården. 
Ibland blir resultatet att en delägare tar över gården mot att den löser ut de andra delägarna mot ekonomisk ersättning. Andra varianter är att flera vill äga fastigheten, för att undvika fortsatt samägande kan ibland en klyvning av fastigheten vara en lösning. Då erhåller varje delägare en egen fastighet. Klyvning måste dock vara möjlig enligt fastighetsbildningslagen, oftast krävs att fastigheten är tillräckligt stor för att kunna klyvas.

SENASTE OBJEKT
Skogsgård Landsbro, "Nyholm"

Skogsgård Landsbro, "Nyholm"

Typ av fastighet
  • Skogfastighet
  • Gård
  • Hästgård

Boarea Ca 110 kvm
Sista bud dag 2017-09-25 21:59:00

Prisindikation 3.700.000 kr
RSS